Sammanfattning av den senaste tiden.

Nu är Hugos utredning i full gång igen. Det visade sig i tisdags att han inte orkade att fokusera helt på vad psykologen sa. Då hade Hugo varit i skolan på förmiddagen. Gången innan gick det jättebra. Men då var han inte i skolan innan. Vi ska dit på sportlovet igen för att han ska bli färdig med psykologtestet.
Vi fick även ett häfte att fylla i. Jösses vilka svåra frågor vissa var. Vissa saker tänker man inte på utan tror att det är vardag. Vi fick verkligen tänka och prata igenom vissa frågor. Skolan fick också ett häfte som de skulle svara på.
Undrar just om det nu bara är besök hos överläkaren som är kvar. Har faktiskt ingen aning. Däremot vet jag att svaret kommer vi nog inte att få förrän i slutet av denna termin.

Jag har pratat och frågat Hugo ett par kvällar nu detta året för att ta reda på hur han upplever skolan. Det har aldrig innan när jag har frågat efter skolan hur han egentligen känner. Det som kom fram var allt annat än roligt. Han blir störd av minsta lilla ljud i klassrummet, han fattar sällan vad fröken pratar om (mycket pga allt ljud som kommer från klasskamrater), han önskar alltid att det ska vara många sjuka så det ska bli tystare i klassrummet (27 barn i klassen), han kör lätt fast i matten och kommer inte vidare förrän han har fått hjälp, han ligger långt efter med bokstäverna.
Ja, det är vad jag kommer på just nu som han har sagt. Det låter som om han inte har det lätt i skolan. På tisdag nästa vecka ska vi ha ett möte med rektorn och fröken för att komma fram till hur vi ska hjälpa Hugo på bästa sätt. Hoppas så att de gör det bästa för min son. Det gör så ont att veta allt detta. Man är ju nästintill maktlös när man sitter här som föräldrer. Men vi ska kämpa för det vi anser att Hugo behöver.

Mina fina barn som har haft/har det svårt nu.

Stina är fortfarande super lycklig på sin nya skola.

Underbara vänner som tycker om henne för den hon är.

Det är så så viktigt. Äntligen känner hon att hon passar in.

En dålig bild blev det på de två kusinerna i lördags.

Vi firade kusin Hannes 4 årsdag.

När kalaset var slut åkte Peter och jag hem själv.

Clara ville sova över där. Hugo var inte ens med

på kalaset för han var hemma hos en klasskompis

och skulle sova över där.

Så Peter, Stina och jag gick ut och åt middag.

Det kan vi inte göra med de andra två busarna.

Supermysig kväll hade vi.

Kram till er alla!